Mellan den 5 juni och den 16 juli 1972 arrangerade Förenta Nationerna (FN) en Miljövårdskonferens i Stockholm. Delegater från alla världsdelar deltog. De började anlända redan en vecka före konferensen.
Vädret var ovanligt vackert och det var tidvis över +30 grader i skuggan. De flesta svenskfödda vuxna pustade över värmen, men en av mina arbetskamrater som just invandrat från Kenya, tyckte det var svalt och skönt. Det var ju lite kallare än i hemlandet.

Tidningarna skrev givetvis mycket om konferensen både före, under och efter densamma. En liten lustig notis i dagspressen berättade om en delegat från ett varmt land som på ett tidigt stadium hade hört sig för om vädret sommartid i det nordliga Sverige. Han hade då fått det uppriktiga svaret om hur vädret varit tidigare somrar, så han skaffade sig ”vinterkläder”.

När han klädd i rejäl vintermössa steg av flygplanet på Arlanda fick han en chock av värmeböljan på 37 plusgrader som mötte honom. Efter konferensen hade han skickat ett klagobrev till arrangörerna över den felaktiga info om vädret han ansåg sig ha fått.
Mycket skulle klaffa rent logistiskt. Bland annat hade man inrättat något som kallades Statens Transportkontor. Detta organ förfogade över 23 bussar typ Scania CF (H 65 A ), som lånades från SL Huddingebuss mellan den 1 juni och 16 juli. Förarna tillhörde Stockholmsbuss och vagnarna servades i Hornsberg. Bussarna skulle stå till förfogande dygnet runt och därför fanns två reservbussar placerade i Hornsberg för den händelse ”akut behov av vagnbyte” skulle uppstå.

All körning beordrades av polisbefäl. Bussförarna hade stränga direktiv om att de måste vara reglementsenligt klädda trots värmen. ”OBS! Mössa skall medföras” stod det i den Bussgruppsorder som SL Huddingebuss gav ut den 25 maj.
Bussarna fick inte ha reklam vare sig utvändigt eller invändigt. De utrustades på Galärvarvet för den speciella trafikuppgiften med början den 1 juni klockan 08.00. Bland annat försågs vagnarna med blå skyltar med FN-emblemet i vitt. Sådana skyltar hade för övrigt alla fordon som körde åt Miljökonferensen.

Speciella undantag från vissa trafikregler infördes också för samtliga ”fordon i miljökonferensens tjänst”. Bland annat tilläts vänstersväng för FN-skyltade fordon i de korsningar det normalt var förbud mot vänstersväng. Ett exempel på sådan korsning var Ringvägen/Götgatan.

Stockholms kommun anordnade rundturer den 5, 6, 7, 8, 9, 12, 13, 14, 15 och 16 juni för delegaterna till Lovön och Farsta:

Farstaturen startade även den från Stockholmsterrassen klockan 10.00. Två bussar användes för denna tur som gick genom Gamla Stan och Södermalm ut till Högdalens förbränningsanläggning. Resan fortsatte sedan till Farsta med avstigning för en promenad genom Farsta Centrum och avslutades med en tur genom Skogskyrkogården och förbi den äldsta bebyggelsen på Södermalm och via Skeppsbron tillbaka till Stockholmsterrassen, Malmskillnadsgatan 11. Där fanns en informationsexpedition som var öppen 09.00-18.00 måndag-fredag under konferensen.
Stockholms info-kommitté hade utbildade guider som svarade för att bussarna försågs med tydliga skyltar LOVÖ resp. FARSTA. Guiderna gav också klarsignal när det var dags för avfärd.
Samtliga delegater och journalister fick ett frikort för resor på SL:s linjenät. Giltighetstiden för detta frikort var 29 maj – 16 juli 1972. Kortet gällde således några dagar innan konferensen startade.

Miljövårdskommittén lät också uppföra en tältstad för 2.000 personer på Skarpnäcks Flygfält.
Kommittén varslade om att tältstaden kunde komma att utökas till att klara 10.000 tältande om så skulle krävas. Hur stor tältstaden till slut blev är för mig okänt.

Vill Du läsa mer om "konferensen på gatan"? Klicka här

Upp