Marathon-bröllop

Juni månad har hittills varit den stora bröllopsmånaden. Om man inte gifter sig i Pingsthelgen, så vill man ändå ha ett sommarbröllop och då helst före midsommar eftersom släkt och vänner sedan försvinner till landsorten på semester. Detta har medfört att brudparen oftast bildar kö i kyrkor och rådhus första lördagen i juni. En dag som också oftast innebär att ”Stockholm Marathon” går av stapeln.

Lördagen den 3 juni 2000 var en sådan ”bröllopslördag”. I Stockholm var det 14 plusgrader, en sakta vind på 5 sekundmeter från sydväst och klart väder (tidvis halvklart), men ett perfekt ”bröllopsväder”.


Jakobs Kyrka vid Kungsträdgården är inget undantag när det gäller vigslar. Troligtvis var det flera vigslar denna eftermiddag där, men ett av eftermiddagens brudpar skulle efter vigseln med alla sina gäster vandra genom staden via Kungsträdgården till en väntade båt vid Strömkajen nedanför Grand Hotel. Denna båt skulle sedan föra dem till den väntande bröllopsmiddagen i Vaxholm.

Men det var ett stort ”problem” den som ordnade med kringarrangemangen till vigseln upptäckte bara några veckor före vigseln.

Stockholm Marathon startade ju på Lidingövägen utanför stadion kl. 14.00 vilket skulle innebära att gångtrafikanter inte tilläts passera Kungsträdgårdsgatan från omkring kl. 13.30 till långt in på kvällen.

Frågan man ställdes inför var: Hur får man så många personer förflyttade
från Jakobs Kyrka till Strömkajen utan att de behöver korsa Kungsträdgårdsgatan?

Då kom man på en bra idé: Kanske man kunde nyttja tunnelbanestationen Kungsträdgården? Bröllopsfixaren tänkte att om bröllopsgästerna kunde få tillstånd att gå via perrongen mellan ingången till stationen närmast kyrkan (vid Regeringsgatan) och ut igen genom t-baneentrén vid Arsenalsgatan/ Kungsträdgårdsgatan, skulle man ”komma runt” problemet.

Sagt och gjort: Connex kontaktades, som sedan i sin tur kontaktade SL och en diskussion uppstod om och hur detta skulle kunna genomföras. Risken för att någon bröllopsgäst skulle ”smita iväg” och gratisåka t-bana ansågs inte föreligga med tanke på vad som väntade i Vaxholm, men det gällde ju att på ett tryggt och säkert sätt kunna förflytta denna skara människor utan att väcka alltför stor uppståndelse hos trafikanterna. Det fick ju heller inte bli så att någon ”vanlig resenär” nästlade sig in i bröllops-följet och på det sättet kunde resa gratis.


SL och Connex beslutade att hjälpa brudföljet. När vigselceremonin i Jakobs Kyrka var över skulle sällskapet själva gå till t-banestationen (se stegmarkeringarna på bilden ovan) där ett par stationsvärdar skulle möta upp vid spärren.


När bröllopsföljet kom in på T-banestationen öppnade en av stationsvärdarna den s.k. barnvagnsgrinden som du ser här till höger. Den andra stationsvärden såg till att endast bröllopsgästerna passerade genom grinden.

Sedan gick en stationsvärd i täten för sällskapet som en tamburmajor i arméns musikår. Närmast efter följde brudparet och sedan alla bröllopsgästerna ”på led” 2-3 i bredd och sist ytterligare en stationsvärd som såg till att alla gästerna kom med...




Det hela gick mycket lugnt och fint att genomföra och väl utkomna i ”friska luften” på rätt sida om avspärrade Kungsträdgårdsgatan fick bröllopsföljet klara sig själva resterande väg till båten.

Men hur gick det i Stockholm Marathon, då? 

Jo, det här året deltog 11425 män och 2306 kvinnor i tävlingen.
Alfred Shemweta vann herrklassen på tiden 2 timmar 18 minuter och 49 sekunder
och Marie Söderström-Lundberg vann damklassen på tiden
2 timmar 37 minuter och 57 sekunder.

Upp