Roslagsbanans historia

Merparten av Roslagsbanan är idag upprustad och är en av Sveriges modernaste järnvägar.
Den har en lång och intressant historia som började 1885 när sträckan Stockholm – Rimbo öppnades för trafik. Bolaget som trafikerade bandelen hette Stockholm - Rimbo Järnväg (SRJ).
Året innan öppnades linjen Länna - Norrtälje via Faringe och Rimbo. I och med SRJ:s tillkomst blev det möjligt att åka tåg Stockholm – Norrtälje. Den möjligheten kvarstod i 84 år. Den 28 september 1969 gick nämligen sista persontåget från Norrtälje station och under 1970 revs spåren upp mellan Rimbo och Norrtälje.
År 1890 öppnades Djursholmsbanan (DjB) mellan Stockholm och Djursholm, som då var ett helt nybyggt område. Banan ägdes av fastighetsbolaget Djursholms AB men trafikerades av SRJ. År 1892 köpte SRJ Djursholmsbanan och 1895 blev delar av denna bana elektrifierad, förmodligen som den första järnvägen i Europa.
Bandelen Rimbo – Norrtälje är nedlagd sedan slutet av september 1969 och på bandelen Kårsta – Rimbo upphörde persontrafiken den 1 juli 1981. I båda fallen har trafiken ersatts med busslinjer upphandlade av SL.
Norrtälje station 1950. Idag är det en bussterminal här som kallas Norrtälje busstation

Ursprungligen byggdes Roslagsbanan för behovet av godstransporter som t.ex. järn, malm och sågverksprodukter. Mycket viktiga var även transporterna av livsmedel in till Stockholm; spannmål, potatis, mjölk, smör, kött, ägg m m. År 1895 förlängdes Roslagsbanan från ”Stockholm Östra” till Engelbrektsplan, närmare Stockholms hjärta. Detta gjordes i samband med att Roslagsbanan elektrifierades.

Djursholmsbanan blev en av de första elektrifierade linjerna i världen, kanske den allra första. Den öppnades vid årsskiftet 1890-91. Det var Eddavägslinjen som var först ut. Den förlängdes till Eddavägen 1901 och till Svaltorp 1912. Den andra grenen, mot Altorp, öppnades 1910 och förlängdes i olika steg. Banan kom fram till Näsbypark 1937.
Fram till cirka 1920 genomgick järnvägsnätet en kraftfull utbyggnad. Flera nya linjer öppnades. Samtliga drevs som fristående järnvägsbolag. Successivt tog dock SRJ över dem och det sista övertagandet ägde rum 1929. Som en konsekvens av det utbyggda järnvägsnätet bytte SRJ redan 1909 namn till Stockholm - Roslagens Järnvägar.

Utbyggnaden av Djursholms villastad och sträckningen ner till Engelbrektsplan aktualiserade behovet av eldrift. Ånga var inte att tänka på vare sig i villaområdet eller inne i centrala Stockholm.
Södra Roslags Kustbana från Roslags Näsby till Åkersberga öppnades för trafik 1901. Förlängningen till Österskär öppnades 1906. Den normalspåriga Långängslinjen mellan Stocksund och Långängen öppnades 1915. Perioden efter utbyggnadsepoken, från c:a 1920 och fram till 1960-talet, kan sägas vara Roslagsbanans klassiska period. Då bedrevs såväl en välutvecklad gods- som persontrafik
År 1939 beslutade riksdagen att de svenska privata järnvägarna skulle förstatligas och infogas i SJ. Det var tankar om "folkhemmet" och även behovet av utbyggd persontrafik samt järnvägens framtida investeringsbehov som låg bakom detta beslut.
Karta utvisande Roslagsbanans linjenät samt utbyggnadsår för respektive bandel.
Foto: Patrik Hansson

Förstatligandet skedde under en 15-årsperiod från 1939 och framåt. Staten köpte aktierna i de privata järnvägsbolagen och överlät verksamheten till SJ. År 1951 var turen kommen till SRJ som sedan fungerade som statligt bolag fram till den 1 juli 1959 då Roslagsbanan formellt gick upp i SJ.

År 1966 trädde den s k Hörjelöverenskommelsen i kraft. Den innebar att kollektivtrafiken i Storstockholm skulle samlas under en hatt. Trafiken omorganiserades och som en konsekvens av dessa förändringar övertog SL Roslagsbanan från SJ år 1972.
SL drev sedan trafiken på Roslagsbanan i egen regi genom dotterbolaget SL Tåg AB fram till 1998. Då överläts driften på entreprenad till AB Linjebuss, senare Connex. Detta var ett led i SLs nya strategi att konkurrensupphandla stora delar av verksamheten.
Ett tåg på Roslagsbanan passerar genom Täby Kyrkby 1971.
Foto: Lars-Henrik Larsson

Under 1970 och 1980-talen låg Roslagsbanans framtid i stöpsleven. Behovet av investeringar i bana och fordon hade blivit akut. Fordonsparken var gammal och banan sliten. Alternativa trafiklösningar föreslogs, bland annat att bygga ut tunnelbanan mot Täby centrum. En utbyggnad som skulle innebära nedläggning av Roslagsbanan. Förslaget orsakade omfattande protester bland resenärerna. Beslutet som sedan togs 1983 innebar en fortsatt satsning på Roslagsbanan med inköp av nya fordon samt en plan för successiv uppgradering av banan.


Den senaste etappen i banans historia inleddes 7 januari 2003 då Roslagståg AB fick uppdraget att svara för trafiken.
När detta skrivs hösten 2008 trafikeras följande bandelar på Roslagsbanenätet inom Stockholms län:

Stockholm Östra – Kårsta
Stockholm Östra – Österskär
Stockholm Östra - Näsbypark
Här ett modernt tågsätt på Roslagsbanan som passerar Ullna gärde.
Foto: Lars-Henrik Larsson.

Samtidigt kan konstateras att man hösten 2008 åter börjat tala om en eventuell utbyggnad av tunnelbanan till Täby. Eftersom inflyttningen till den s.k. nordost-sektorn förväntas bli stor i framtiden, talades det även om att eventuellt bygga nya spår för pendeltågstrafik Stockholm C - Åkersberga.

Källor:
- Roslagståg AB:s hemsida: http://www.roslagstag.se/
- Roslagsbanans Veterantågsförenings hemsida:  http://www.roslagsbanan.com/historia
Upp