Regnskyddens Stockholmshistoria
- började med Holger Blom -
Här ser Du ett av de första exemplaren av "Bloms skydd" som sattes ut. Busshållplatsen heter Blockhusudden och är belägen på Djurgården. 1995 byttes detta skydd ut mot ett nytt identiskt skydd .
Foto: Göran Ståldal
När jag började mitt yrkesliv på AB Stockholms Spårvägar hade man ett avtal med Pressbyrån sedan någon gång på 1940-talet. Avtalet innebar att Pressbyrån fick etablera kiosker och andra försäljningsställen vid alla spårvagns- och större busshållplatser inom Stockholms stad, såväl i innerstaden som i förorterna. Som motprestation skulle Pressbyrån bekosta uppsättandet av ett antal regnskydd per år vid buss- och spårvagnshållplatser.
Den klassiska modellen av regnskydd i trä som du ser på bilden ovan fanns vid de flesta busshållplatserna ute på Djurgården under 1940-och 1950-talen. Dessa skydd är ritade av arkitekten Holger Blom 1943.

I slutet på 1990-talet byggdes nya skydd efter samma ritningar. Dessa skydd finns idag (2008-02-28) vid fem busshållplatser på Djurgården i Stockholm, nämligen Blockhusudden, Djurgårdsbrunn, Edelstams väg, Manilla och Thielska galleriet.
Här ser Du skyddet vid hållplatsen Djurgårdsbrunn. År 1995 sattes det upp. Det är byggt efter Bloms ritningar från 1943.
Foto: Göran Ståldal
Holger Blom lät tala om sig i mycket positiva termer. Han var till yrket arkitekt och landskapsarkitekt. År 1938 kom Blom till Stockholms Stads Gatukontors parkavdelning och blev så småningom dess chef, vilket han var fram till sin pensionering 1971. Han var även under dessa 33 år stadsträdgårdsmästare i huvudstaden.
Holger Blom var född 1906 och avled 1996.

Snarlika skydd i trä fanns utsatta vid ett stort antal av Stockholms Spårvägars busshållplatser ute i förorterna som t.ex.  i Bromma, Spånga, Hässelby och Hägersten.

I innerstaden samt på platser i förorten där träskydden inte fick plats, satte Spårvägen upp väderskydd av sträckmetall. Fyra olika varianter av dessa metallskydd användes:
1) Bara ett tak och stolpar, dvs utan gavlar och ryggstycken, (kallades typ A)
2) med tak och ryggstycke (kallades typ C 1)
3) med tak, ryggstycke och gavel (kallades typ C 2)
4) var två skydd typ A, vända så att säga mot varandra så att de bärande stolparna stod ihop.
Senare ändrades beteckningarna enligt nedan i samband med att hållplatsregistret datoriserades:
1) Förutvarande typ A fick beteckningen C0 ("noll"),
2) skydd med enbart tak och ryggstycke kallades C 1,
3) skydd med en gavel och ryggstycke kallades C 2 och
4) skydd med två gavlar och ett ryggstycke kallades C 3
Här ett exempel på sträckmetallskydd typ C2. Hållplatsen heter Kolarängsvägen och har nr 51813 i SL:s register.
Foto: Göran Ståldal
Regnskydd av sträckmetall har också varit den mest använda typen av skydd i övriga kommuner inom Stockholms län.
Främst i förortskommunerna men även inom Stockholms stads "hank och stör" fanns en variant till ”Bloms busskurar”. Dessa skydd var tillverkade i korrugerad plåt och målades gröna. Benämningen var ”Friesskydd”. Exakt när de lanserades vet vi inte, men det har funnits en ritning på Friesskydd med stämpeln PRESSBYRÅN på, så de lär ju ha kommit före 1967. Friesskydden var i bruk så sent som våren 2008 och såg ut så här:
Ett av de sista skydden av modellen Fries stod på Järfällavägen vid korsningen med Viksjöleden i Järfälla. Registernummer 51440 och hållplatsen heter Viksjöleden. Här stannade linje 541 mot Vega och linje 550 mot Tensta.
Foto: Ulla Widell mars 2008.
Först i början på 1990-talet började SL sätta upp glasade skydd, till stor del reklamfinansierade. Man hade då tecknat avtal med företaget Team Tejbrant som samarbetade med affischeringsföretaget Valles. Valles köptes sedermera upp av Wennergren Williams. Detta företag köptes upp av More Group Sverige AB 1996. Två år senare köptes More Group upp av Clear Channel. Innan dess hade Team Tejbrant Miljöprodukter AB överlåtit avtalet på Wennergren Williams.
Sedan januari 2007 äger SL åter alla reklamskydd utom de som finns i Solna kommun. Man har tecknat ett nytt regnskyddsavtal.
Denna gång med J-C Decaux.

Vill Du läsa mer om regnskyddens historia? Klicka här
UPP