Resedagbok onsdagen den 30 december 1981
Till nästa resdag

Radio Stockholm meddelar denna dag att alla insatståg utom ett är indragna. I övrigt ägnas nyheterna nästan helt åt pendeltågen. Som vanligt råder katastrofläge både vad gäller trafiken och informationen. Som vanligt utlovar intervjuade politiker nya djärva satsningar och att det blir bättre om två år. Då ska vi bland annat!!

Dagens Nyheter ägnar ett helt uppslag åt eländet. Där talas om kommande ”katastrofer”. Utom på den högra sidan där Bo Tollin på SJ uttalar sig om tågen. Av artikeln framgår tydligt att tågen tekniskt sett är fulländade. Det är bara det att tågvagnarna inte ”tål vintern”!!

Jämförelsen med den luktfria torrtoaletten är slående: Den fungerar jättebra så länge ingen använder den. I övrigt finns en artikel benämnd: ”Alla skäller på SJ men det är inte bara vårt fel”. Stackars SJ som får skulden för allting, säger jag.

Hur kan det komma sig att man inte fattar detta?? För den intresserade allmänheten finns det TRE parter:

1) SL som beställer och betalar för trafiken.

2) SJ som utför den trafik SL beställt, samt

3) ASEA (numera ABB webreds anm.)som levererat vagnarna som inte går att köra på vintern.

SL har åsikter om hur SJ sköter det uppdrag de fått. SJ å sin sida skyller på ASEA som enligt SJ levererat odugliga vagnar, men ASEA vill givetvis inte erkänna att de levererat en dålig produkt utan skyller på att SJ inte kan sköta underhållet på vagnarna. I praktiken händer ingenting utan resenärerna får ”sitta emellan”.

Men nu åter till själva resan: Idag gäller det att inprovisera. Gå till stationen i god fart. Stig på första, bästa tåg som kommer oavsett vart det går

Det första tåg jag såg gick åt fel håll, men jag hoppade på det ändå. På så sätt kunde jag få sittplats mot Stockholm, vilket jag inte skulle få vid påstigning i Jakobsberg. Tåget bestod av fyra vagnar, vilket ironiskt uttryckt verkar vara ”nya SJ-längden” i rusningstid. (SL-längen är 8 vagnar). På väg mellan Kallhäll och Kungsängen kom jag på att jag kunde ta snälltåget som kommer från Oslo i Kungsängen i stället. Det skulle vara tillåtet den här dagen. Sagt och gjort. Jag fick till och med fönsterplats! Det blev för mig en förträfflig resa mot Stockholm för mig. Bara ett fåtal av resenärerna som väntade i Jakobsberg och Spånga kom med.  

I kupén utspann sig ett samtal mellan oss resenärer om ”tågeländet” i Stockholmsområdet. Mitt emot mig satt en herre som hade exakt samma uppfattning som jag: Sådana här situationer leder bara till ”prat”, aldrig till några reella förbättringar. Han hade för övrigt rest rätt ofta med tåg ända sedan 1959 och verkligen sett försämringarna genom åren.

Så blev det eftermiddag och hemresedags. Tåget med avgång från Centralen 16.05 var trafiksatt med ett 6-vagnarståg. Det var ovanligt få resenärer. Ingen hade väl väntat sig att tåget skulle gå, kan tänka.

Det blev en mycket bra hemresa. Jag fick till och med fönsterplats och tåget gick i rätt tid!!

Hemkommen tog jag del av vad tidningen Expressen skrev. Tågproblemet fick givetvis stort utrymme, men vad som var särskilt intressant var dels att våra grannländer inte har något särskilt stort problem med sin kollektivtrafik till följd av den svåra vintern, dels att vår kommunikationsminister är helt inne på ”SJ-linjen”, dvs. säger att ”det är självklart att tågen inte går när det är vinter”!

Hoppet om förbättringar dalar, men återuppstår under Rapports nyhetssändning, då Sten Andersson (S) vill kräva kommunikationsministerns och trafiklandstingsrådets avgång om ”ingenting händer mycket snart”. Detta verkar ju mycket bra och kommunikationsministern vaknar till och påstår att han ”visst är intresserad av förbättringar”

Tillåt mig önska ETT GOTT NYTT ÅR (Även Gott Nytt Trafikår!)

Upp