Idag är det cirka fem inställda tåg, varav två skulle ha utgått från Kallhäll 06.30 respektive 07.00. När det första av dessa tåg är inställt är det helt uteslutet att försöka komma med tåget från Kungsängen som ska passera Jakobsberg 06.43 enligt tidtabellen. Jag försöker därför åka utåt mot Kungsängen 06.38 istället. Det blir ju ändå i praktiken första tåget mot Stockholm.

Jag ändrade min planering och tog tåget 07.08 mot Kungsängen till Kallhäll istället. Därifrån hade jag tre tåg mot Stockholm att välja på: 07.17, 07.30 och 07.40.

Men redan 07.00 stod jag på Jakobsbergs station. Högtalarutrop förkunnade att tåg med avgångstid 07.03 var inställt och att nästa tåg skulle avgå 07.10. Detta var ingen överraskning. När klockan var 07.09 kom ett utgående tåg, som jag steg på. Halvvägs till Kallhäll stannar tåget 07.13. Fyra minuter senare meddelas oss trafikanter att orsaken till stoppet är ett signalfel. Trots allt lite omväxling mot förra veckans orsaker, då man nästan uteslutande påstod att växelfel rådde. 07.19 rullade tåget vidare och dryga minuten senare klev jag av i Kallhäll, där det stod många trafikanter och väntade på tåget som skulle ha avgått 07.10. Mummel i en raspig högtalare förkunnade något som jag när det upprepades lyckades uppfatta som att det skulle gå ett fjärrtåg mot Stockholm. Det skulle ta med oss och sedan gå ”direkt” till Centralen. Omedelbart därefter skulle ett lokaltåg avgå och därefter skulle ett tåg mot Kungsängen avgå. Min egen fundering i sammanhanget var: Skulle tåget med avgång 07.10 från Kungsängen vara inställt?

Jag kom ombord på fjärrtåget och fick en fin sittplats. Jag tog av mig rocken och mössan samt hängde väskan på en krok. 07.26 avgick tåget och vi passerade Jakobsberg med god fart 07.28. Där var det minst sagt gott om väntande trafikanter. Inte underligt eftersom fem tåg skulle ha stannat mellan 06.30 och 07.20. Av dessa gick endast ETT tåg i trafik (06.43). Vid samtliga stationer vi passerade såg det likadant ut. Överfulla perronger med väntande trafikanter såg vi.  Jag kom till Stockholm C 07.43, bara 50 minuter senare än jag borde.

På Centralen inträffade en liten smårolig episod. Jag tog det lugnt och lät alla andra rusa av tåget innan jag började ta på mig rock och mössa. Då kom tågets befälhavare (som ”Vanligt folk” kallar konduktör).

Han hälsade med ett leende och sade:” Ja, det gick ju bra ändå idag, i alla fall ända tills vi fick på de förgrymmade pendlarna i Kallhäll”. Han trodde naturligtvis att jag tillhörde de Västeråsbor, som arbetar i Stockholm eftersom jag tagit av mig rocken. Hela episoden var faktiskt mycket roande och jag förstår befälhavaren. Det måste varit ett rent elände att jobba åt SJ i dessa tider.

Upp