När Storstockholms Lokaltrafik (SL) bildades och startade sin verksamhet den 1 januari 1967, inleddes en process som skulle ta cirka 7 år att genomföra. I "botten" som "grund" till SL fanns det gamla bolaget Stockholms Spårvägar (SS), men dessutom fanns ett 10-tal bolag eller bussgrupper som bedrev busstrafik inom Stockholms län. Alla dessa skulle bli ett enda bolag, "Vi i kollektivtrafikens tjänst".

En grupp tjänstemän från "gamla Spårvägen" bestående av 5 personer reste runt till dessa bolag, dels för att lära ut de rutiner SL ville tillämpa vad gäller t.ex. tjänstekonstruktion, faktureringssystem etc. dels för att informera om att förarkollektivet nu skulle följa Kommunals avtal fr.o.m. det datum resp. enhet blev helt inlemmat i SL-koncernen. Några av oss skulle också lära oss respektive bolags linjenät. Detta ska jag återkomma till i en annan artikel senare.

I januari-februari 1973 var jag och Henning nere i Södertälje på Södertälje Omnibus AB:s kontor på Järnagatan 36. Henning skulle lära ut vår tjänstekonstruktion och jag förberedde uppmätning av linjenätet i Södertälje, samt skrev mätningsprogram för de fordon som skulle utföra själva mätningarna.
I tidningarna stod det dessa dagar en del om att SMHI skulle utlokaliseras från Kungsholmen i Stockholm till Norrköping, samt att SJ skulle starta timmestrafik på sträckan Stockholm - Mjölby. Det stod även att politikerna föreslagit att Stockholms läns Landsting skulle ta ansvaret för sjukvården på Gotland.

På Hennings avdelning i Stockholm arbetade en "sommargotlänning" som vi kallade "von Mûnchhausen" eftersom han skröt och ljög så mycket.
När jag var upp på Tegnérgatan för att hämta mer material, träffade jag honom. Han hade inte sett mig på ett tag, så han undrade med inställsam röst var ”jag hade hållit hus". Jag vet inte vad som flög i mig, men jag gillade inte hans tilltal, så jag svarade att jag varit med Henning i Södertälje och nu hämtade material för att nästa dag åka till Gotland och förbereda SL:s övertagande av trafiken där.
- Hur kommer Du dit då? frågade von Münchhausen.
- Jag reser med postflyget från Bromma 6.35, svarade jag.
- Men då får Du väl traktamente sade han.
- Ja, 180 kr om dagen, sade jag. (Heldygnstraktamentet var på den tiden 73 kr så jag tyckte han borde inse att jag skojade, men "icke sa nicke!”).
- Det där vore ju något för mig, sade Münchhausen. Jag har ju stuga på Gotland, så då behöver ju SL varken betala traktamenten eller flygresor för mig.

När jag kom tillbaka till Södertälje berättade jag för Henning vad som hänt. Som "ung spoling" kände jag viss ånger över att ha lurat en "gammal" man i 58-årsåldern, men Henning skrattade gott och tyckte det var kul. Han tog telefonluren och ringde en jämnårig "spårvägare" som för tillfället var inspektör på "Södra distriktet" (dvs. lokalkontoret vid Gullmarsplan). När Henning berättat för Evert vad som hänt, ringde han till "Münchhausen" och sade:
-Du har väl hört att Max börjar på Gotland i morgon? Jag vill bara tacka Dig för tiden som varit för på onsdag åker jag med honom till Visby. Jag ska ta hand om trafiken innanför ringmuren".
- Jaha Du svarade "Münchhausen". Jag pratade nyss med Evert. Han sade att han skulle vara på norra Gotland och förbereda någon busstrafik där.

Innan denna "härva" tog slut, hade ytterligare ett par gamla kompisar ringt "Münchhausen" och berättat att de skulle ta hand om olika uppgifter på Gotland inför det nya "storlandstinget" där gotlänningarnas sjukvård och kollektivtrafik skulle skötas från Stockholm. När den som ringde sist hörde "Münchhausen" säga att han just skulle gå ner till "TD" (dvs. Trafikdirektören) och anmäla sitt intresse för jobb på Gotland, fick den som ringde "kalla fötter" och ringde till Erik som satt i rummet mitt emot "Münchhausen" och bad honom tala om att allt bara var ett skämt. Tur var väl det, för när Erik steg över tröskeln ut i korridoren, såg han ryggtavlan på "Münchhausen" som redan var på väg ned. Lyckligtvis hann Erik ifatt honom innan han kom fram till trafikdirektörens rum. När Erik förklarat alltihop, skrattade de båda två hjärtligt gott åt skämtet.

Upp