Busslinje-fjällorna
Här på torget i Sundbyberg vankade tjejerna fram och tillbaka medan den väntade på sina "buss-killar".
Foto: Ulla Widell
På 1950-talet hade SJ biltrafik i Solna fortfarande konduktörer.
Det var vanligt att såväl förare som manliga konduktörer hade sina "linjefjällor", dvs. var sin yngre dam än deras respektive fru. Oftast hade man en tjej på varje linje man körde. Dessa töser (17-20 år gamla) åkte givetvis gratis.

Fenomenet "linje-fjälla" var givetvis känt bland de kvinnliga konduktörerna, så när en av förarna skulle gifta sig med en konduktris, sade hon: "Om Du har någon linjefjälla kräver jag att ni gör slut före vårt bröllop".
Vad konduktrisen inte visste, var att den blivande brudgummen hade ganska många linjefjällor.
Efter flera påminnelser från den oroliga fästmön, fann chauffören det för gott att göra som den blivande frun krävt, så han sökte stöd och hjälp hos en bussförarkompis.
De beslöt sig för att bestämma träff med alla de linjefjällor chauffören haft genom åren på samma plats och vid samma tidpunkt.

Valet av plats för "aktionen" var ganska given, nämligen Sundbybergs torg vid fontänen (som på den tiden stod mitt på torget). Tidpunkten blev en försommarlördag klockan 19.30.

Själva gick de båda männen upp i trapphuset i ett av husen på Järnvägsgatan vid korsningen med Stationsgatan. Det var alltså mittemot torget, men på andra sidan järnvägen.Där stod de och beskådade de 20 flickor som ovetande om varandra gick av och an över torget, sneglande på klockan ibland och väntade på "buss-killen" som aldrig kom.

Enligt uppgift stod de där och suckade i drygt en halvtimme innan de smög sig hem igen.
Upp