Linjenumreringens historia 1922 - 2004
i Stockholms län

Linjenummer på spårvagnslinjer i Stockholm finns dokumenterat redan från 1905 men hos AB Stockholms Spårvägar infördes efter en rejäl översyn det första enhetliga linjenummersystemet den 1 april 1922.
Linjenumren 1-29 var spårvägslinjer. Lidingöbanans två linjer fick nr 20 och 21 och busslinjerna som Stockholms Spårvägar körde fick nummer från 30 och uppåt. Linjenumren i 30-och 40-serien kom att användas för trådbusslinjer i innerstaden och linjenumren på 90-talet användes till trådbusslinjer i ytterstadsområdet. När jag 1964 började arbeta på Spårvägen såg nummersystemet i övrigt ut så här:

Linjenumren 100-107 var nattbusslinjer i innerstaden. 

Linjenumren 110-119 var anslutningslinjer till t-banans linje 11 (Hötorget – Vällingby - Hässelby Strand).

Linjenumren 130-139 var anslutningslinjer till t-banans linje 13 (Ropsten – Örnsberg senare Norsborg).

Linjenumren 141-147 var anslutningslinjer till t-banans linje 14 (Ropsten - Fruängen) senare Mörby - Fruängen.

Linjenumren 180-189 var anslutningslinjer till t-banans linje 18 (Åkeshov – Farsta) och

Linjenumren 190-195 var anslutningslinjer till t-banans linje 19 (Odenplan – Högdalen, senare Hagsätra).

Tanken bakom anslutningsbussarnas linjenumrering var att de två första siffrorna i det tresiffriga numret angav vilken t-banelinje bussens tidtabell var anpassad till beträffande bytestider. Ju längre bort från Stockholms Centrum man kunde byta till berörd anslutningslinje, desto högre linjenummer hade busslinjen. Exempel på detta är linje 110 som anslöt i Alvik och linje 119 som anslöt i Vällingby (senare i Hässelby Strand, t-banegrenens ändstation).

I början på 1960-talet fanns det minst 11 kollektivtrafikföretag i Stockholms Län. Alla hade sina egna numreringssystem, men lägsta nr var oftast linje 1. Inom Stockholms stad förekom till exempel minst fyra linjer med nr 3.

1964 började man successivt införa ett gemensamt linjenummersystem för samtliga bolag som bedrev linjetrafik med buss i Stockholms län. Tresiffriga linjenummer infördes där första siffran indikerade regionalt område. De nya linjenummerserierna infördes enligt tabellen härnedan.

Snabbval
Linje 145
Linjenummer
Område
Infördes den
200-serien
Lidingötrafiken
1975-01-12
300-serien
Mälaröbussarna
1971-10-01
400-serien
Nacka - Värmdöbussarna
1971-08-24
500-serien
SJ Solna Billinjegrupp
1964-08-30
600-serien
SJ Danderyds Billinjegrupp
1964-07-30
670-serien
Vaxholmsbussarna
1974-06-10
700-serien
SJ Huddinge Billinjegrupp
1964-05-03
800-serien
Södertörnsbussarna
1973-06-18
900-serien
Närtrafiken (Färdtjänst)
2004-01-01


SJ Biltrafik var först med att tillämpa det tresiffriga systemet fullt ut. Det gällde fr.o.m. vintertidtabellen 1964-65. För Solnalinjernas del var det linje 541 som i juni 1964 omvandlades från skolbuss till ”riktig” linje på sträckan Lövsta – Skälby – Barkarby - Jakobsberg (Ekedalsvägen) som var först med att skylta tresiffrigt linjenummer.

Först i januari 1975 var nummerserierna helt fördelade, så när som på 900-serien som Färdtjänsten fick ta hand om vid årsskiftet 2004/2005.

I februari 1973 arbetade jag i Södertälje med förberedelser för linjemätning av Södertälje Omnibus AB:s (SOAB:s) linjenät. Då hade man ännu inte bestämt om SOAB:s linjer skulle införlivas med SJ Huddinges 700-serie eller få egen del i 800-serien på samma sätt som Vaxholmsbussarna sedan fick en del i 600-serien. Vi hade således internt tre olika nummer på var och en av Södertälje-linjerna, men utåt användes enbart fortfarande SOAB:s gamla serie som började med 1 och 1A.

Stockholms Spårvägar behöll serien 1-199. Dessutom fanns det en omfattande dold (dvs oannonserad) personalvagnstrafik där linjenumren och turnumren var identiska och låg i 200-serien. Tur 253 till exempel som passerade Gubbängens Centrum vid tretiden på natten var således linjenummerskyltad 253. När busstrafiken på Lidingö i januari 1975 tilldelades 200-serien, överfördes personalvagnstrafiken till 900-serien. Linje 997 var länge numret på personalvagnen mellan Råstagaraget och Solna Centrum.

Den speciella personalvagnstrafiken upphörde nästan helt när det ”rena officiella nattbussnätet” infördes någon gång mellan 1975 och 1980. Då beslutades även att 10-talssiffran i linjenumret för nattbusslinjerna alltid skulle vara ” 9” . Det var då linje 102 bytte nr till 92 och linje 104 blev 94 till exempel. Många år senare bestämdes att stombusslinjer med trafikuppgifter utanför Stockholms innerstad och som trafikeras med blåbussar ska ha tresiffriga linjenummer vars 10-talssiffra ska vara ” 7” .

I samband med övergången till högertrafik hösten 1967 infördes en justerad linjenumreringsplan. Lägsta nummer för busslinjer blev nr 40 eftersom man tänkt använda nr 10-19 för linjer på ”Bana 1” (dvs Gröna Linjen), 20-29 för linjer på ”Bana 2” (dvs. Röda Linjen) och 30-39 för linjer på ”Bana 3” (dvs.  Blå Linjen). Det blev dock istället så att man fortsatte använda 10-19 för ordinarie linjer och 20-29 för insatslinjer under högtrafiktid på alla tre bansystemen.

I tabellen nedan anges vissa linjenummer och kommentarer till dessa.

Linjenummer
Kommentarer
01
Nummer på "Gröna Linjens" nattrafik på 1960-talet. Gröna Linjen kallades internt "Bana 1" på
den tiden.
02
Nummer på "Röda Linjens" nattrafik på 1960-talet. Röda Linjen kallades internt "Bana 2" på den
tiden.
MOAB
1-17
Foto: Dan Arleborg

Mälaröarnas Omnibus AB:s linjer utgick från Kronobergsparken på Kungsholmen fram till den 1 juli 1968 då de avkortades till nya bussterminalen vid Brommaplan. I oktober 1971 infördes 300-nummer på MOAB:s linjenät och hållplatserna fick "Mälaröblå" topptavlor med SL-design. Tyvärr byttes de mot SL-röda topptavlor efter några år.
Läs mer om MOAB:s historia här.

Lidingö
trafken
TÅGTRAFIKEN
1907 startades Norra Lidingöbanan (Islinge färjeläge - Hersbyholm) av Lidingö Trafikaktiebolag. 1909 förlängdes
Norra Lidingöbanan till Kyrkviken och 1914 öppnade Trafikaktiebolaget Stockholm - Södra Lidingön spårtrafiken på Södra Lidingöbanan (Herseruds färjeläge – Skärsätra, senare förlängd till Gåshaga) för trafik. Den grundades av
Gustaf Dalén.

1925 öppnades den numera ”gamla” Lidingöbron och båda banorna förlängdes in till Humlegården.
1967-09-03 lades båda banornas trafik ned på sträckan Humlegården – Ropsten

1971-06-12 lades trafiken ned på Norra Lidingöbanan och ersattes med busstrafik

BUSSTRAFIKEN
1927 började man fundera på att komplettera de två spårvägsbanorna till norra resp. södra Lidingö med busstrafik. Lidingöborna började klaga på att tvärförbindelser över ön saknades helt.
Till Lidingös linjeförteckningar

Linjebuss
Hade busslinjer som utgick från Norra Bantorget till Håtuna, Skokloster och Sigtuna. Några turer gick bara till Tibble (del av Kungsängen). När SL tog över trafiken avkortades linjerna och omvandlades till anslutningslinjer vid Kungsängens station.
Linjerna fick nu också officiella linjenummer, 557, 558 och 559. Efter några år ersattes 559 genom att linje 555 förlängdes från Kungsängens station via Tibble till regementet I 1. Linje 557 tog över trafikuppgiften till Skokloster
och därmed försvann nr 558.
Både 558 och 559 har återanvänts som linjenummer för andra linjer i Kungsängen - Brunnaområdet.
BSBV
1-33
Busstrafiken startade tidigt. Här kan Du läsa om bolagets historia. Faktauppgifterna är hämtade från Wikipedia.

Jag har fått hjälp med linjeförteckningen som gällde från 1940-talet och fram till dess SL kom in i bilden och numrerade linjerna i 400-serien 1971-08-24.
BSS
1-17
Busstrafiken startade tidigt. Här kan Du läsa om Södertörnsbussarnas historia.
Faktauppgifterna är till stor del hämtade från Wikipedia.

Jag har fått hjälp med linjeförteckningen som gällde från 1940-talet och fram till dess SL kom in i bilden och numrerade linjerna i 800-serien 1971-08-24.
SJ-Solna
Här kan Du nu se en linjeförteckning på SJ Solnalinjernas linjenät som det såg ut på 1950-talet.
SLO
SLO startade 1923.
Här kan Du läsa om Stockholms Läns Omnibus historia.
Faktauppgifterna är till stor del hämtade från Wikipedia.

Här hittar du linjeförteckningar som gällde från 1927 fram till dess SL kom in i bilden i februari 1969.

På bilden till höger ser Du SLO Vagn 79, en Scania-Vabis ASJ 1939.
Foto ASJ
SOAB
Södertälje Omnibus AB (SOAB) bildades i juli 1930. Det var ett av Wallenbergsfärens många trafikbolag. Bussarna hade samma kulör som systerbolaget MOAB:s bussar på Mälaröarna.
Linje 3 (se bilden från hpl Vårsta) trafikerade sträckan Södertälje Centrum-Vårsta -Sorunda (Spångbro). Det var SOAB:s längsta linje. Därnäst i längd kom linje 7 (Södertälje C- Enhörna). 1973 ändrades linjenumren på Södertäljes busslinjer när de införlivades med SL Huddingebuss. Linje 3 slogs samman med delar av linje 732 och fick nr 783.
Läs mer om SOAB:s linjetrafik här.
TGS
Trafik AB Tumba-Grödinge-Sorunda bildades 1938. Busslinjer fanns redan 10 år tidigare i Sorunda. TGS körde bland annat linjen mellan Tumba station och Eldtomta.
Läs mer om busslinjerna i Sorunda här.
TSK
Busstrafiken Stockholm - Kvarnholmen startade den 11 augusti 1927 mellan Kvarnholmen och Medborgarplatsen i Stockholm. 1930 tog KF över trafiken och företaget. Trafik AB Stockholm - Kvarnholmen (TSK) bildades.
Den 30 september 1968 tog SL över trafiken genom att förlänga linje 53 till Kvarnholmen.

Foto: Henrik Henrikson
SS-1
Spårvagnslinje Norrmalmstorg - Rosenlund som blev busslinje 1964 och fick nr 61.
SS-2

Spårvagnslinje 2 trafikerade sträckan Fredhäll - Karlaplan.
Linjen lades ned 1963 och ersattes av busslinje 62 som gick mellan Fredhäll och Storängsbotten (Rindögatan).

Foto: Bo Karlsson
SS-3
Spårvagnslinje 3 Haga Södra - Högalid lades ned 1960 och busslinje 33 tog över trafikuppgiften på sträckan Odenplan - Haga Södra, men bussen vände vid Karolinska sjukhuset (se vidare linje 33).

Foto: Bo Karlsson
SJ-3

Norra Bantorget – Hässelby Strandbad. Vissa turer gick till Berghamns Brygga, Lövsta eller till Glädjen. Linjen nummerändrades till 503 i augusti 1964. Avkortad sträckning Solna C - Hässelby Gård 1975, därefter förlängd till Backlura linje 119:s körväg och senare nummerändrad till 119. Linjenumret 503 har nu återanvänts till en annan busslinje i Solna kommun.
Linje 503 vid hållplats Missionskyrkan.
Foto Henrik Henrikson

SS-4
Var från början en ringlinje som senare delades upp i spårvagnslinjerna 4 och 8. Nattetid gick fyran kvar som ringlinje men hade då linjenummer 104 och trafikerades med bussar utom på nyårsnätterna då den alltid trafikerades med spårvagnar. Senare fick ringlinjen nr 94. Numera har linjenumret 4 övertagits av stombusslinjen Radiohuset - Skanstull.
SJ-4
Busslinje Norra Bantorget - Sundbyberg - Mariehäll - Beckomberga - Flysta - Spånga station. Några somrar i slutet av 1950-talet avkortad sträckning Sundbyberg (hpl Ekbacken vid restaurang Stenvillan) - Spånga station.
I början av 1960-talet sammanslagen med "ytterdelen" av SJ busslinje 10:s sträckning och därmed förlängd via Barkarby - Skälby till Hässelby station.
Läs om hållplats Solhöjden på den nya linjesträckningen.
SS-5
Foto: Lars Lindahl
Foto: Spårvägsmuséet
Spårvagnslinje Karlberg - Östra Station blev busslinje den 17 november 1962 och fick nr 50. Busslinjen kallades ibland ”fem-nollan”.
SJ-5
Linjen gick från Norra Bantorget till Parkgatan vid Råsunda Fotbollstadion. Linjesträckningen gick via S:t Eriksplan - Karlbergs Slott - Talludden (nuvarande Pampas Marina) -- Huvudsta Gård - Huvudsta Allé - nuvarande Huvudstagatan och Rudsjövägen fram till Parkgatan. Linjen förlängdes senare via Sjövägen - Enköpingsvägen till Ulriksdals station. Hösten 1964 ändrades linjenumret till 505.
När SL tog över busstrafiken 1969 avkortades linjesträckningen till Solna C-Ulriksdals station
SS-6
”Spårvagnslinjen med två internationella destinationer”. Den gick från ”Sibirien” (dvs Roslagstull) till SOFIA (stad i Bulgarien, men även område på Södermalm).
Under sommaren 1967 trafikerades linjen med bussar kvällstid. Läs mer om det här!
SS-8

Linje 8 var en av Stockholms första tunnellinjer. Den utgick från Slussen och gick i tunnel till Skanstull. Därifrån fortsatte 8:an i allén på Nynäsvägen till Sockenvägen, svängde vänster med Skogskyrkogården på höger sida, passerade gamla Enskedehallen (SS) och vände i en slinga Sockenvägen / Gamla Tyresövägen. Under ombyggnaden av tunneln till dagens standard, vände 8:an vid Skanstull. Linjen trafikerades då med vagntyp A24, s.k. Ängbyvagnar, för att klara säckkörning vid Skanstull. Tunnelombyggnaden var klar strax innan tunnelbanan till Hökarängen startade.
Linjenumret 8 återanvändes som bekant senare vid delningen av ringlinje 4, då linje 8 gick mellan Södersjukhuset och Tessinparken. Linjens sista trafikdag var 1967-09-02 (dagen före högertrafikomläggningen). Trafikeringen övertogs 1967-09-03 av busslinje 48 Södersjukhuset-Karolinska sjukhuset.

SS/SL-10

Spårvagnslinje 10 gick mellan Ropsten och Södermalm. Den trafikerades även med bussar på försommaren 1966. På bilden ser Du ett möte vid Stureplan mellan båda trafikslagen. Linje 10 var den enda innerstadslinjen som förutom med denna busstyp trafikerats med Metropolbussar. Att linje 10 blev busslinje berodde på förberedelser inför övergången till högertrafik den 3/9 1967.
Linjenumret 10 återkom senare när "Blå Linjen" till Hjulsta öppnades 31/8 1975.

Foto: Spårvägsmuseet
SJ-10
Foto: Ulla Widell
Busslinjen inrättades den 1 december 1956 på sträckan Norra Bantorget - Sundbyberg - Bromsten - Spånga Kyrka - Barkarby - Skälby - Hässelby station som ersättning för persontåget som trafikerat banan Spånga - Hässelby. Linjen fick i början på 1960-talet ny sträckning mellan Sundbybergs torg och Spånga Kyrka via Mariehäll - Beckomberga - Flysta när den slogs samman med SJ-busslinjen 4 och nummerändrades därvid också till 4.

Bo Karlsson köpte månadskortet här intill. Det kostade 38 kr och gällde på linje 10 mellan hållplatserna Skälby konsum och Gjuteribacken under februari 1963.
SS/SL-11

Spårvagnslinje mellan Tegelbacken och Islandstorget, som i mitten på 1940-talet ersatte busslinje 71. När tunnelbanan ersatte spårvagnen fick sträckan Kungsgatan (numera Hötorget) - Vällingby nr 11. Senare omnumrerades ”Gröna Linjens” trafik och dåvarande linje 11 fick nr 17. ”Blå Linjen”  tog över numret för trafik på sträckan Kungsträdgården - Akalla.

SS-11
A-C
Hösten 1952 (när Blackeberg byggdes) fanns anslutningsbussar från spårvagn 11 från Islandstorget till Blackeberg. Dessa bussar skyltades 11A, 11B och 11C . Jag såg dem själv vid Islandstorget, men åkte aldrig med någon av dem. Jag förutsätter att de hade olika körvägar eller ändhållplatser i Blackebergsområdet.
SJ-11

Norra Bantorget – Storskogstorget i Solna. En av de tre busslinjer som övertog trafikuppgiften efter spårvagnslinje 15 hösten 1959. Linjen nummerändrades till 511 hösten 1964. Linjen lades senare ned.
Linjenumret 511 har återanvänts. Se busslinje 155.

SS/SL-15
Linjen inrättades den 1 april 1922 mellan Norra Bantorget och spårvägsbolagets hallanläggning Råsundahallen (hpl-namn "Gränsen") i Solna. Senare förlängdes spårvagnslinjen till Esplanaden i Sundbyberg. Se fördjupande artikel.
Den 1 september 1959 övertogs trafikuppgiften av SJ:s busslinjer 11, 15 och 16. Linje 11 nummerändrades till 511 och busslinje 15 till 515 hösten 1964. Linje 511 lades senare ned.

Linjenumret 15 återanvändes för t-banans "Röda Linjen" 1973 -1991. I
boken “Stockholm under 50 år 100 stationer” som kom ut år 2000 berättas att linjenumret 15  användes på följande delsträckor:

1973-1975 Tekniska Högskolan – Sätra, 1975-1978 Universitetet - Sätra samt 1978-1987 på sträckan Mörby Centrum – Sätra.
Hösten 1987 skiftade man linjer på norra sidan Stockholm och linjenumret 15 användes på nedan nämnda delsträckor:

1987-1990 på sträckan Ropsten – Sätra och 1990-1991 mellan Ropsten och Liljeholmen

Den 29/9 1991 försvann linjenummer 15 helt.

SJ-20
Någon gång 1922 startade Svenska Omnibus AB denna busslinje som trafikerade sträckan Norra Bantorget - Sundbyberg-Spånga Kyrka – Barkarby Torg – Stäket. Senare förlängdes den via Övergran till Enköpings centralstation. Enligt uppgifter i Järfällaboken av Lars Gustafsson J:r gick det två turer i vardera riktningen på vardagar samt 3 turer sön-och helgdagar.
1956-57 gick endast en dubbeltur lördagar och söndagar och trafikantgruppen bestod till 95% av ägare till fritidshus utefter färdvägen.
När linjen lades ned är inte helt känt, men Lars Gustafsson j:r har dokumenterat att linjen fanns kvar 1966. Den bytte dock nr till 520 hösten 1964. En gissning är att linjen lades ned i samband med att pendeltågstrafiken inrättades i maj 1968.
SJ-21
Redan 1923 fanns en busslinje som trafikerade sträckan Odenplan - Järva Krog - Barkarby Torg. Den drevs av John A Lindströms bussrörelse. Ett par år senare började man utgå från Norra Bantorget i stället för från Odenplan.
Ulriksdals Trafik AB tog över linjen 1927 och 1939 förlängdes den till Aspnäs Vägskäl i Jakobsberg.
Den 1 juli 1946 tog SJ Solnalinjerna över busslinjen, men redan 1944 förlängdes vissa turer på linje 21 till Kallhälls Villastad resp. Stäket.
Innan linje 19 (sedermera 519) inrättades hösten 1963, hade linje 21 (senare 521) även en ”säckkörning” Aspnäs Vsk – vändning vid Brolins Livs - Aspnäs Vsk innan den fortsatte till Kallhälls Villastad.
Bilden är hämtad ur boken "Alla våra bussar".
SJ-22
Ulriksdals Trafik AB körde på 1930-talet en linje med detta linjenummer på sträckan Norra Bantorget - Järva Krog - Tureberg (nuv. Sollentuna Centrum) - Hägerstalund - Barkarby Kyrkplan (vid Järfälla Kyrka.) SJ Biltrafik Solnalinjerna övertog företagets trafik den 1 juli 1946 och på 1950-talet gick linje 22 mellan Norra Bantorget och Rotebro.
Linjen nummerändrades till 522 hösten 1964 och när pendeltågen kom i maj 1968 avkortades linjen till att bli anslutningslinje Sollentuna station - Holmboda.

Ändhållplatsen i Holmboda hette Hollywood när SL tog över ansvaret 1969. Namnet Hollywood sägs komma av att SF Filmproduktion använde området som komplement till Filmstaden i Solna för sina produktioner utomhus i "skogs-miljö".
Senare övertogs trafikuppgiften på linjesträckan av linje 520 och en ny lokal linje i Sollentuna har nu nummer 522.
Här ses bussen på linje 22 fotograferad 1938 vid Barkarby Kyrkplan.
Bilden publiceras med tillstånd från Järfälla kommuns bildarkiv.
SJ-25
Linjen var från början privatägd och utgick från Odenplan (på Västmannagatan). Den gick via Upplands Väsby och Norrsunda till Husby Långhundra.
Senare tog Ulriksdals Trafik AB över linjen och gav den nummer 25 samt flyttade ändhållplatsen till Norra Bantorget.
SJ Biltrafik i Solna tog över linjen 1 juli 1946 och när sedan SL 1969 tog över linjetrafiken avkortades linjen och sammanslogs med SJ linje 33 till linje 578. Upplands Väsby - Gottröra - Husby Långhundra - Märsta station.
Bilden är tagen utanför bussgaraget i Husby Långhundra.
Foto: Ulf Essén
30
”Reimersholmarnas busslinje” som ersattes 3/9 1967 av två busslinjer. Linje 40 till Universitetsområdet Frescati och linje 66 till Sofia på Söder. Linje 30 hade gått genom "hela stan" till Frihamnsområdet. Många Reimersholmsbor protesterade mot dessa linjeförändringar, men den absoluta majoriteten av protesterna gällde att man förlorat linje 30, dvs själva linjenumret 30, som varit deras linjenummer i många år.

Foto: Anders Rehnström
31
Foto med tillstånd av Lars Lindahl.
Linjen inrättades 17/5 1965 på sträckan Frihamnen – Östermalmstorg som avlastning för linje 32 och gav möjlighet till byte till T-banan som dagen innan förlängdes från T-Centralen till Östermalmstorg. Hur länge denna linje fanns, vet jag tyvärr inte, men när T-banan den 2/9 1967 förlängdes från Östermalms torg till Ropsten, var busslinjen nedlagd.
SS-33
Förlängdes till Karolinska sjukhuset när spårvagnslinje 3 lades ned hösten 1960. Ett talesätt uppstod att "Trettitrean hade trätt i treans ställe".
SJ-33
Trafikerade Norra Bantorget - Upplands Väsby - Gottröra. När Spårvägens linje 33 förlängdes till Karolinska uppstod ibland problem vid hållplats Stallmästaregården. Resenärer som skulle till Gottröra hoppade på fel buss och kom till Karolinska i stället. Snart lärde sig resenärerna att ”röd buss 33 gick till Karolinska och gul buss 33 gick till Gottröra”. När SJ 1961-62 lackade om sina gula bussar till orange återuppstod problemen vid Stallmästaregården.
SJ-linjen 33 avkortades senare och slogs ihop med delar av SJ-linje 25 till att gå Upplands Väsby - Gottröra - Husby Långhundra - Märsta station och fick linjenummer 578.
44
Den första busslinjen med detta nr gick Norrmalmstorg - Markvardsgatan en mycket kort tid enligt uppgift. Troligen via Norrlandsgatan - Kungsgatan - Sveavägen. Själv minns jag att jag vid besök i Stockholm 1954 såg linje 44 köra Sveavägen - Tegnérgatan.
Senare har linjenumret använts för en busslinje Odenplan - Karlaplan - Skansen. Nu (2006) går linjen mellan Ruddammen och Skansen
50
Den första busslinjen med detta nr gick mellan Skanstull och Södersjukhuset. Den inrättades när Södersjukhuset öppnades 1930 (?). Linjen trafikerades endast dagtid och bara med EN vagn, oftast tursattes den med en vagn i turistutförande. Linjen lades ned när spårvagnslinje 4 delades i två linjer och spårvagnslinje 8 fick sin ändhållplats vid Södersjukhusets entré.
Linjenumret återanvändes när spårvagnslinje 5 Karlberg - Östra Station blev busslinje den 17 november 1962.
57
Spårvägens busslinje mellan två ”internationella destinationer”, nämligen mellan Sibirien (dvs Roslagstull) och Jerusalem (kvartersnamn vid Kungsholmstorg).Speciellt för linjen var att den hade 19-minutersintervall hela trafiktiden. Vi yngre tjänstemän undrade ofta varför man inte hade 20-minuterstrafik på linjen, men vi fick aldrig klart veta varför. Linjen lades ned 3/9 1967. Senare har linjenumret återanvänds.
58
Norra Bantorget - Norrbacka, se vidare minnesartikeln.
60
Linjen inrättades den 1 oktober 1946 på sträckan Norra Bantorget - Fridhemsplan - Tranebergsbron - Ulvsundavägen - Johannesfred .
Den 1 april 1947 förlängdes linjen till Bromma Flygplats och den 9 november 1952 lades linjen ned i samband med att tunnelbanegrenen Kungsgatan (nuv. Hötorget) - Vällingby öppnades för trafik. Den del av linjesträckningen som var utanför Tranebergsbron ersattes av busslinjerna 113 , 114 och 116.
61
Den 15 december 1938 inrättades linje 61 på sträckan Norra Bantorget - Tranebergsbron - Västerled - Abrahamsberg. Knappt 3 år senare förlängdes linjen 800 meter till Åkeslund den 15 januari 1941.
Smärre avkortningar av linjesträckningen genomfördes senare under andra världskriget då busslinjen trafikerades med gengasbussar, men den 2 oktober 1944 fick linjen ny ändhållplats i Olovslund.
Den 9 november 1952 lades linjen ned i samband med att tunnelbanegrenen Kungsgatan (nuv. Hötorget) - Vällingby öppnades för trafik. Den del av linjesträckningen som var utanför Tranebergsbron ersattes av busslinje 110.

Linjenumret återkom 1964 då spårvagnslinje nr 1 Norrmalmstorg - Rosenlund lades ned och ersattes med en busslinje med samma linjesträckning.
62
Linjen inrättades ursprungligen av Karl Oskar Larssons Busstrafik men övertogs av AB Stockholms Spårvägar den 1 september 1930. Linjesträckningen var då Kungsbroplan -Tranebergsbron - Bromma Kyrka. Den 1 mars 1931 förlängdes linjen till Stora Ängby och den 1 oktober 1932 förlängdes den igen nu till det nya området Beckomberga. Ny ändhållplats inrättades vid Beckomberga sjukhus.
Den 15 oktober 1937 förlängdes linje 62 från Kungsbroplan till Norra Bantorget där den hade sin ändhållplats fram till den 9 november 1952 då linjen lades ned i samband med att tunnelbanegrenen Kungsgatan (nuv. Hötorget) - Vällingby öppnades för trafik. Den del av linjesträckningen som var utanför
Linje 62 vid Norra Bantorget.
Bilden togs 1945 och är hämtad från Stockholms Trafikalmanacka 2007. Publiceras här med tillstånd från Trafiknostalgiska föreningen.
Tranebergsbron ersattes av busslinje 113.
Linjenummer 62 kom igen 1963 då spårvagnslinje 2 Fredhäll - Karlaplan lades ned och ersattes med busslinje 62 som fick ändhållplats vid Rindögatan.
63
Linjen inrättades ursprungligen av Karl Oskar Larssons Busstrafik men övertogs av AB Stockholms Spårvägar den 1 september 1930.
Linjesträckningen var då Kungsbroplan - Tranebergsbron - Bromma Kyrka.
Fr.o.m. den 15 oktober 1937 utgick busslinjen från Norra Bantorget.
Linjen lades ned den 9 november 1952 i samband med att tunnelbanegrenen Kungsgatan (nuv. Hötorget) - Vällingby öppnades för trafik.
Den del av linjesträckningen som var utanför Tranebergsbron ersattes av busslinjerna 113 och 117.
Linjenumret 63 återanvändes rätt snart när trådbusslinjen 98 Slussen - Gröndal skulle trafikeras med enmansbetjänade motorbussar.
När sydvästra tunnelbanan (Röda linjen) öppnades den 5 april 1964 kortades 63:an av till Liljeholmen och fick linjenummer 133.
Foto: Anders Rehnström vid Hornstull
64
'Busslinjen utgick från Varvsgatan vid Hornstull och gick sedan – Älvsjö – Skanstull.
Linjen avkortades och nummerändrades till 144 när
T-bana 2 (eller "Röda Linjen") startade den 5 april 1964. Nya linjesträckningen var Fruängen - Skanstull.
68
Fridhemsplan (Kungsholmsgatan 75) – Solberga (Pliggvägen) trafikerades fram till 5 april 1964 då T-banans ”Röda Linje” öppnades för trafik.
Linjen ersattes då av linje 142 som trafikerade sträckan Telefonplan – Pliggvägen.
Linjenumret återkom på 1970-talet under några år för en busslinje till Kaknästornet.
69
I juni 1921 startade Carl Rosenbaum busstrafik till Blockhusudden. Den busslinje som när Stockholms Spårvägar tog över den 1932-01-01 fick nummer 69. Läs mer om linje 69 här
70
Första linjen med nr 70 gick mellan Nybroplan och Lidingöbro Värdshus mellan april 1932 och juli 1940. Den andra linjen med nr 70 gick mellan Liljeholmen och Hammarby Industri mellan februari 1949 och 5 april 1964 då den nummerändrades till 130. Under dessa år förlängdes den också under en tid till Fridhemsplan.
Den tredje linjen slutligen startade 2002-08-19 och trafikerar sträckan Frösundavik - Universitetet Norra.
71
Första busslinjen med nr 71 gick till Islandstorget. På 1940-talet ersattes den med spårvagnslinje 11.
Foto:Spårvägsmuseet
Den andra generationen linje 71 gick mellan Bagarmossen och Gröndal. (Se bild till höger).
Den nummerändrades först till 171 och senare till 161.

Den tredje geenerationen linje 71 går nu (2007-03-28) mellan Jarlaberg och Norrmalmstorg.
73
Linjen gick från Hammarby industriområde till Hjorthagen måndag-fredag. Sön- och helgdagar utgick linjen från Skanstull.
Från Hammarby industriområde gick 73:an över gamla Skanstullsbron och in vänster Älvsborgsgatan till Ringvägen,där den gick höger till Götgatan och sedan vänster fram till Medborgarplatsen ( när den gick mot Hammarby följde den Götgatan från Södermalmstorg till Ringvägen) -Fatbursgatan vänster, påfart till Södergatan, Brännkyrkagatan vänster till Södermalmstorg.
Från Södermalmstorg gick den Munkbron- Rådhustorget och vidare via Tegelbacken till Vasagatan fram till Norra Bantorget där den gick höger Barnhusgatan-Adolf Fredriks Gata-Sveavägen (v)-Tegnergatan (h)-Birger Jarlsgatan (v) Rådmansgatan (h)-Valhallavägen(h)-Lidingövägen (v)-Storängsvägen (v)-Gasverksvägen (h)-Rådjursstigen (h)-och vändning via Artemisgatan -Nimrodsgatan - Porjusgatan.

I samband med högertrafikomläggningen försvann linjenumret, men har nu återanvänts för en busslinje mellan Karolinska sjukhuset och Ropsten.
Linje 73 passerar Södermalmstorg på väg mot Hjorthagen
Foto: Anders Rehnström
75
Trafikerade sträckan Skanstull -Tallkrogen och förlängdes senare till Gubbängens Centrum. Under en kort tid trafikerades linjen med släpvagnsbussar. Släpen hade typbeteckningen J 1. Linjen lades ned när T-banan öppnades mellan Slussen och Hökarängen 1950.
76
Trafikerade sträckan Brunkebergstorg - Skanstull - Gullmarsplan - Sköntorpsvägen - Årsta Norra. Linjen bytte nummer till 90 när trådbussar infördes på linjen.
77
Den första linjen med detta nr trafikerade sträckan Brunkebergstorg - Skanstull - Gullmarsplan - Huddingevägen - Vättersvägen - Långhalsvägen till Årsta Södra. Linjen bytte nummer till 91 när trådbussar infördes på linjen.
Linjenumret återkom som nternt nummer i december 1968 för flygbusstrafiken Sergels Torg - Bromma Flygplats som Helge Berglund införde. Bussarna skyltades SL.
Numret har senare använts ännu en gång, nu för en busslinje mellan Liljeholmen och Karolinska sjukhuset.
78
Den första linjen med detta nr trafikerade sträckan Skanstull - Kärrtorp. Linjen lades ned när T-banan till Bagarmossen öppnades för trafik.
Linjenumret återkom senare för "SOLVALLA-EXPRESSEN" som går mellan Abrahamsbergs T-banestation och Solvalla travbana de dagar det är travtävlingar på Solvalla. (Se även linje 111).
79
Den första linjen med detta nr trafikerade sträckan Brunkebergstorg - Hammarbyhöjden. Senare förlängdes linjen till Björkhagen. Linjen lades ned när T-banan till Bagarmossen öppnades för trafik.
Linjenumret återkom senare som internt nummer för "SOLVALLA-EXPRESSEN" som en tid gick mellan Solna Station och Solvalla travbana de dagar det var travtävlingar på Solvalla.
80
Trafikerade Norra Bantorget - Gesundaplan i Traneberg. Omvandlades senare till anslutnings-linje Alvik – Traneberg - Alvik med linjenummer 114.
81
Trafikerade sträckan Rosenlund - Frihamnen. Linjen lades ned när spårvagnslinje 1 förlängdes från Södermannagatan till Rosenlund.
82
Se artikeln "Älskade 82:an" på avdelningen BUSSAR
90-91
Trådbusslinjer till Årsta som utgick från Brunkebergstorg. Den ena gick till Årsta Norra och den andra till Årsta Södra.
Den 18/10 1965 genomfördes flera linjesammanslagningar. En av dem var att linjerna 90 och 91 ersattes med linje 190 Gullmarsplan - Årsta Norra - Årsta Södra.
Någon gång mellan 1975 och 1980, då nattbussnätet infördes, nummerändrades 190 till 160.
Fotot publicerat med tillstånd av Lars Lindahl.
96
Linjen hade först nummer 56, men när linjen blev trådbusslinje 1941 fick den nr 96. En tragisk olycka inträffade på linjen i november 1948. Linjen avkortades den 3 september 1967 till att bara trafikera sträckan Fridhemsplan – Essingetorget  och återfick senare sitt gamla nr 56. Trafikuppgifterna har nu tagits över av stombusslinje 1.

Läs om Essingeolyckan 1948 här.
Linjenumret 96 återanvändes senare för nattbusslinjen Odenplan – Sofia.

97

Den första busslinjen med nr 97 inrättades hösten 1964. Den gick mellan Liljeholmen och Essingetorget i högtrafik. Linjen slogs senare ihop med linje 49 (Liljeholmen - Kungsholmen) som fick ändrad sträckning att även gå via Essingeöarna.

Linjenumret 97 återkom i september 1967 i samband med omläggningen till högertrafik då nattbusslinje 107  bytte nummer till 97.

98
Denna linje blev en kort parentes i trådbusshistorien. Linjen ersatte spårvagnslinje 18 Södermalmstorg - Liljeholmen - Gröndal - Ekensberg. Linjen var den första busslinjen i Stockholm som trafikerades med ledbussar. Bussarna tillverkades av Alfa Romeo i Italien. Kvalitén var väl inte den bästa. Stolarnas sitsar och ryggstöd bestod av flätat papperssnöre, men kallades "korgstolar".och ständiga fel gjorde att de så kallade F4-vagnara ganska snart togs de ur trafik och ersattes av mer pålitliga F3. Linje 98 ändrade nummer till 63 och trafikerades med de nya enmansbetjänade bussmodellerna Metropol och Capitol. Uppgiftslämnaren har inte årtalen helt klart för sig, men linje 98 gick någon gång på1940-talet och linje 63 var på 1950-talet. Linjen ersattes vid tunnelbanans (röda linjens) tillkomst av matarbuss linje 133 mellan Liljeholmen och Ekensberg.
100
Nattbusslinje mellan Ropsten och Centralplan utanför Stockholms Centralstation.
Linjen lades ned när T-banan till Ropsten öppnades och hade nattrafik.
Foto: Anders Rehnström
110
Linje 110 inrättades 1952-11-09 som en anslutningslinje till den nyöppnadeT-banan vid Alviks T-banestation. Den gick på sträckan Alvik - Västerled - Abrahamsbergs T-banestation.
1965-10-18 slogs linje 110 samman med linje 114 och gick Abrahamsberg – Alvik - Bromma Flygfält.
1985-08-19 delades linjen i två linjer igen. Linje 110 går sedan dess Bromma Flygplats-Alvik och sträckan Alvik - Västerled - Abrahamsberg fick nummer 124.
111
Den första 111:an inrättades 1/11 1954 som tillfällig anslutningsbusslinje till T-banan under den tid denna byggdes ut mellan Vällingby och Hässelby Strand. Först gick 111:an på sträckan Vällingby - Hässelby Gård, men förlängdes senare till Hässelby Strand. Insatsturer skyltade 111 L förstärkte på sträckan Vällingby - Hässelby Gård (Loviselundsvägen).
När T-banan förlängdes till Hässelby Gård, avkortades linjen till att gå Hässelby Gård - Hässelby Strand och lades ner när T-banan förlängdes till Hässelby Strand.
Därefter har linje 111 gått Alvik - Bällsta Bro - SAS-Huset - Alvik under en tid och efter det varit internt linjenummer på ”Solvalla-Expressen” Abrahamsberg – Solvalla som senare fick nr 78.
113
Linje 113 inrättades 1952-11-09 som en anslutningslinje till den nyöppnadeT-banan vid Alviks T-banestation.
Linje 113 gick via bl.a. Tranebergsplan, Ulvsunda Industriområde och Mariehäll till Islandstorget de första 19 åren.

1971-12-16 förlängdes linjen till dåvarande Blackebergs sjukhus.

1987-01-07 ändrades linjesträckningen radikalt och linjen gick då mellan Hagalund i Solna och Blackebergs sjukhus.
1999-08-16 delades linjen i två delar. Delen Hagalund - Solna Centrum fick nr 513 och 113 gick mellan Solna Centrum och Blackebergs sjukhus.
Under perioden 2009-08-17 till 2012-06-22 var linjen åter delad, nu på grund
av bygget av Tvärbanans Solnagren. Linje 113 gick mellan Blackebergs Gård och Sundbybergs torg (på Vasagatan) och på sträckan Vreten - Solna Centrum ersattes linje 113 under denna period av linje 123.
114
Linje 114 inrättades 1952-11-09 som en anslutningslinje till den nyöppnadeT-banan vid Alviks T-banestation mellan Alvik och Bromma Flygfält. 1965-10-18 övertogs trafikeringen av den förlängda linje 110. Senare återuppstod linje 114 som en lokal busslinje Alvik - Minneberg - Traneberg - Alvik.
116
Linjenumret har hittills använts för tre olika linjer:
1) Nockebyhov – Brommaplan - Bällsta Bro - SAS-Huset - Brommaplan – Nockebyhov.
2) Vällingby – Åkermyntan - Barkarby station en kort period då 518 delades upp i två linjer pga bärighetsproblem på bron vid Barkarby stn.
3) Vällingby – Björnboda – Kälvesta - Spånga stn.
123
Mellan 1997- 06-09 och 1999-06-14 pågick byggnadsarbeten för snabbspårvägen (den s.k. Tvärbanan) i Alviksområdet. Under denna tidsperiod trafikerade linje 123 delar av busslinjernas 110, 111 och 112 trafikering enligt nedan:.
Alviksplan - STORA MOSSEN T-STN – Drottningholmsvägen – Ulvsundaplan – Ulvsundavägen – Johannesfredsvägen – slinga Ekbacksvägen – Norrbyvägen – Voltavägen – Johannesfredsvägen (JOHANNESFRED).

2009-08-17 inrättades linje 123 igen. Nu på grund av byggnadsarbeten för Tvärbanan utbyggnad i Sundbybergsområdet.
Linjen ersatte busslinje 113 via en slinga Tritonvägen – Solna strandväg – Korta gatan – Torggatan – Vretenvägen (VRETEN T-STN) – Tritonvägen – Storgatan – Jungfrudansen – Storgatan – Armégatans södra ände – Storgatan – Huvudstagatan – bussterminalen Solna Centrum.
2012-06-22 lades linje 123 ned då byggnadsarbetet för Tvärbanan i Sundbybergsområdet var avslutat och busslinje 113 kunde återgå till ordinarie körvägar Blackeberg - Solna Centrum
.
131

Linje 131 var från början en anslutningsbuss till spårvagnslinje 13 vid Årstadal och vände vid Södertäljevägen. Den gick därifrån till Nybohovsberget.
När "Röda linjen" öppnades för trafik 5 april 1964 blev linje 131 en ersättningslinje vid driftstörningar på Nybohovshissen som förbinder T-banestationen Liljeholmen med Nybohovsberget. Linje 131 är nu SL-trafikens kortaste linje, bara 950 meter.

Foto: Anders Rehnström
137
Var den första busslinjen som trafikerades med högertrafikbussar (och detta i vänstertrafik) med start i mars 1967, således ett halvår före omläggningen. (Se artikeln När vi bytte till Högertrafik)
145
Trafikerade sträckan Högdalen - Liljeholmen som anslutningslinje till t-banelinje 14 vid Liljeholmen. Den 18/10 1965 genomfördes flera linjesammanslagningar. En av dem var att linjerna 145 slogs samman med linje 133 (Liljeholmen – Ekensberg) och nummerändrades till linje 195. När det sedan beslutades att ”10-talssiffran” i linjenumren för nattbusslinjerna alltid skulle vara ” 9” , bytte linjen nummer igen. Denna gång till 165.
151
Linje 151 inrättades 1975-01-12 på sträckan Universitetet - Ekhagen – Lappkärrsberget. Den ersatte SJ:s linje 603 som tidigare trafikerat sträckan Humlegården - Ekhagen .
Området hade dessförinnan, trots att det ligger i Stockholms stad, ingen busstrafik med ”Stockholmstaxa”.
Linje 151 ersattes senare av linje 40 som trafikerade Reimersholme - Ekhagen - Lappkärrsberget.
Mer om busslinjer med nr 151 kan Du hitta här
Foto: Hans Liljewall 1975
155
Linjen Brommaplan – Akalla har haft tre linjenummer. Annars brukar linjenumren återanvändas på nya linjesträckor, men här är det tvärt om. Den startade som 173, men hette sedan 511 under flera år innan det blev 155.
160
Ursprungligen linje 190 efter sammanslagningen av linjerna 90 och 91. Samtliga dagtrafiklinjer med nr i 190-serien bytte nr till motsvarande i 160-serien när det beslutades att ”10-talssiffran” i linjenumren för nattbusslinjerna alltid skulle vara ” 9” .
162
Ursprungligen linje 192 Sockenplan - Storsjövägen ( ungefär vid nuvarande hpl Årstafältet på Tvärbanan ). Samtliga dagtrafiklinjer med nr i 190-serien bytte nr till motsvarande i 160-serien när det beslutades att ”10-talssiffran” i linjenumren för nattbusslinjerna alltid skulle vara ” 9”.
163
Ursprungligen linje 193 Svedmyra - Bredäng. Samtliga dagtrafiklinjer med nr i 190-serien bytte nr till motsvarande i 160-serien när det beslutades att ”10-talssiffran” i linjenumren för nattbusslinjerna alltid skulle vara ” 9”.
165
Se linje 145 ovan.
172
Den första linjen med nr 172 inrättades på prov på sträckan Liljeholmen – Ulvsunda. Planeraren hade så svag tro på denna linje att han lät tillverka separata topptavlor till varje hållplats trots att det fanns plats för linjen på den topptavla som redan fanns på de flesta av linjens hållplatser.
Linjen har genom åren både ändrat linjesträckning och nr. Man kan gott säga att linje 172 (första generationen) är ”i sak” nuvarande (2007-03-02) linje 152 Älvsjö stn - Bromma Flygplats.
Linjenumret 172 används numer för en stombusslinje i Söderort
173
Har funnits i två generationer. (se linje 155) Linje 173 är numer en stombusslinje i Söderort.
183
Är den enda busslinjen i länet vars linjesträckning till 98% går inne på en kyrkogård. Linjen trafikerar Skogskyrkogården endast lördagar, sön - och helgdagar . Speciell tidtabell på Mors Dag, Alla Helgons Dag samt vid julhelgen. Linje 183 är troligen den enda busslinjen i länet som varken ändrat sträckning eller linjenummer. Möjligen har tidtabellen ändrats (förbättrats) sedan linjen startade på 1950-talet.
200
Internt nr för Hissbanan mellan Liljeholmens T-station och Nybohovsberget fram till 1975-01-12 då hela 200-serien tilldelades Lidingötrafiken.
340
Bilden här bredvid är tagen den 25 augusti 1986.
Linje 340 gick mellan Grand Hotel och Drottningholm Slottsteater i anslutning till föreställningar på nämnda teater under ett antal år. Linjen hade bara hållplats vid Centralen utefter färdvägen.
En speciell blå topptavla användes också.
513
Linje 513 trafikerade på 1980-talet sträckan Vällingby - Lunda ind.omr.-Spånga stn under högtrafik måndag - fredag. Denna linje ersattes senare av linje 175 Vällingby - Lunda industri - Spånga station - Danderyds sjukhus som sedan bytte nummer igen, då till 157 och avkortades att gå Lunda industri - Spånga station - Danderyds sjukhus.
Senare återkom 513 som linjenummer en mycket kort period för en lokal ringlinje Kista Centrum - Ärvinge - Kista Centrum på intiativ från lokala organ i Kista.
Sista nu (2011) kända busslinje 513 gick mellan bussterminalen vid Solna Centrum och Hagalund.

Foto: Mikael T Nilsson
518
Har förekommit i flera linjeversioner. Den första var en nattbusslinje Norra Bantorget - Kungsängen med endast en avgång per natt (00.30 från Norra Bantorget). Fram till hösten 1964 var linjenumret 18. Enligt rykten ersatte SJ sista lokaltåget västerut med denna busslinje för att inte riskera att förlora trafiktillstånden Stockholm – Kungsängen vid ett (då) framtida tänkt länstrafikbolag (dvs. SL). Linjebuss hade vid denna tid trafiktillstånd för busslinjen Norra Bantorget – Tibble - Håtuna.
Senare kom 518 att ersätta linje 537 på sträckan Vällingby - Kista industriområde.
519
Den första linjen med detta nummer trafikerade Norra Bantorget – Järva Krog - Barkarby Torg – Aspnäs Vägskäl - Brolins livs (ungefär vid nuvarande Olovslund). Detta sedan busslinje nr 21 delats i två linjer (19 och 21) hösten 1963. I augusti 1964 ändrades nr 19 till 519. Fotot taget vid Barkarby torg när bussen var på väg mot Stockholm.
När pendeltågen började i maj 1968 drogs linjen in.
I slutet av 1970-talet återkom linjenumret för en kortare period för en linje mellan Rinkeby och Kista

Därefter blev linje 519 åter en "Järfälla-linje" på sträckan Jakobsbergs station - Viksjö - Barkarby station.
Denna är nu (2011) nedlagd och trafikuppgiften övertagen av andra linjer
Foto: Järfälla kommuns bildarkiv.
520
Den första linjen med detta linjenummer trafikerades endast lördagar samt sön- och helgdagar. Linjesträckningen var: Norra Bantorget – Råsunda – Sundbyberg – Bromsten - Spånga Kyrka - riksväg 12 till Enköpings centralstation. Trafikantgruppen bestod till 95% av ägare till fritidshus utefter färdvägen.
Senare kom linjenumret att användas för linjen Sollentuna station - Holmboda.
521
Den första linjen med nummer 521 hade fram till augusti 1964 linjenummer 21. Den trafikerade sträckan Norra Bantorget - Järva Krog – Barkarby Torg – Aspnäs Vägskäl - Kallhälls Villastad. Senare förlängdes linjen till Stäket. Innan linje 19 inrättades hösten 1963, hade linje 21 även en ”säckkörning” på sträckan Aspnäs Vsk – vändning vid Brolins Livs - Aspnäs Vsk innan den fortsatte till Kallhälls Villastad.
Här är en av bussarna på linjen fotograferad vid Barkarby torg där många trafikanter steg på bussen för att åka till Stockholm.
Foto: Järfälla kommuns bildarkiv

Mer om busstrafiken till Kallhäll 1953
535
Den första linjen med detta linjenummer gick mellan Kungsängen och Bro. Den nummerändrades till 555 på 1970-talet eftersom hela 530-serien behövdes för trafik i det expanderande Upplands Väsby.
536
Den första linjen med detta linjenummer gick Bro Station – Ådö, men nummerändrades till 556 på 1970-talet eftersom hela 530-serien behövdes för trafik i det expanderande Upplands Väsby.
537
Den första linjen med detta linjenummer gick Islandstorget – Flintlåsvägen i Sollentuna. Se särskild artikel i avdelningen Bussar. Nu går linje 537 mellan Kista Centrum och Upplands Väsby station.
538
Den första busslinjen med detta nr gick mellan Flintlåsvägen i Sollentuna och Husby - Akalla när dessa områden bygdes i början på 1970-talet. Linjen förlängdes till Spånga Station genom sammanslagning med linje 550 hösten 1973. Linjens trafikuppgifter har tagits över av linjerna 514 och 517. Linjeumret 538 har återanvänts för en linje Rotebro station - Arlanda.
540
Startade 1 mars 1968 och trafikerade då endast sträckan Spånga station – Mjölbyplan i Rinkeby. Linjen förlängdes i båda ändar till att som längst trafikera sträckan Vällingby – Humlegården. Sedan avkortades linjen igen till att trafikera Tensta – Universitetet.
541
Startade i juni 1964 på sträckan Ekedalsvägen-Barkarby-Skälby-Lövsta när den tidigare skolbusslinjen blev "vanlig" busslinje och öppnades för allmänheten. När pendeltågen startade i maj 1968 sammanslogs linjen med linje 521:s ytterdel och trafikerade Stäket - Vällingby.
542
Den första linjen med nr 542 gick Barkarby Torg - Kallhäll - Upplands Väsby - Löwenströmska sjukhuset. När pendeltågen kom 12 maj 1968 avkortades linjen till att bara gå Kallhäll-Löwenströmska och nummerändrades senare till 530 när dessa båda busslinjer sammanslogs.
När sedan linje 541 delades upp i tre linjer återanvändes linjenumret 542 för sträckan Jakobsbergs station-Kallhälls station
546
Fotot är från 1970 och visar en 546:a som just anlänt till Jakobsbergs station.
Bilden publiceras med tillstånd från Järfälla kommuns bildarkiv.

Den första linjen 546 startade hösten 1966 och var en lokal busslinje i Jakobsberg mellan Söderhöjden och Viksjö Gård.
Linjen både ändrade sträckning och nummer, men den 9 mars 1981 återkom linjenumret 546 då en direktbusslinje med detta nummer inrättades på sträckan Jakobsberg (Aspnäs) - Norra Bantorget. Efterhand som Viksjö byggdes ut ändrades linjesträckningen och gick sedan mellan Aspnäs Skola och Karolinska Institutet via Viksjöleden - E 18 - Ulvsunda Industriområde.

2011 ändrades sträckningen mellan Viksjöleden och E18 så att linjen gick via Byleden - Lunda Industri - Bergslagsvägen -Tenstavägen - Hagstråket - Tensta Allé - Tenstastråket - E18

550
Den första busslinjen med detta nummer startade 1 mars 1968 och trafikerade då endast sträckan Spånga station – Hjulsta Backar. Senare drogs linjen via Tensta och någon gång i början på 1970-talet nummerändrades den till 538 i samband med sammanslagning med dåvarande 538 Sollentuna – Husby - Akalla och nummerändrades till 538.
Linjenumret har återanvänts för en linje Jakobsberg - Viksjö, som måndag - fredag under högtrafiktid är förlängd Viksjö - Tensta Allé.
Linjen 550 lades ned sommaren 2011 och ersattes delvis genom att linje 546 fick ny linjesträckning mellan Viksjöleden och Rinkeby via Byleden-Lunda Industri-Tensta.
551
Den första busslinjen med detta nummer startade den 1 mars 1968 och trafikerade då endast sträckan Spånga station – Tenstaplan. Den ersattes efter något år genom att linje 550 fick ändrad linjesträckning genom Tensta.
Linjenumret användes sedan för servicelinjen i Jakobsberg och sedan Färdtjänsten övertog ansvaret för servicelinjerna 2004-01-01 har linjenumret återanvänts för en ringlinje Jakobsberg-Viksjö-Jakobsberg (se linje 563).
552
Den första linjen med detta nummer trafikerade sträckan Sundbybergs station - Kuddbygränd i Rinkeby. Det var den första linjen på Järvafältet som trafikerades med ledbussar. Linjen lades ned 1975-08-31 när tunnelbanan (Blå Linjen) till Hjulsta öppnades. Nu återfinns linjenumret för en busslinje i Järfälla kommun.
559
Foto: Staffan Sävenfjord
Den första linjen med nummer 559 trafikerade sträckan Kungsängens station - Tibble vändplan i Brunna. Denna sträcka hade tidigare trafikerats av Linjebuss linje Norra Bantorget - Tibble - Håtuna. Linje 559 förlängdes senare till Granhammar (regementet I 1). Efter några år slogs linjen samman med linje 555 som förlängdes till Granhammar.
I början på 1980-talet inrättades en ny linje 559 som direktbusslinje mellan Råby i Bro och Norra Bantorget. Även denna linje lades ned när linje 554 Bro - Kista C tog över linje 559:s trafikuppgifter mellan Råby och Bro Centrum.
Nu har linjenumret 559 återanvänts för linjen Kungsängens station - Granhammar. Detta sedan linje 555 åter delats i två linjer vid Kungsängens station.
560-
serien
Var ursprungligen en internt reserverad serie för Flygbusstrafiken. Linje 560 gick Vasagatan – Utrikeshallen på Arlanda. Linjenumren (utom 563) skyltades aldrig. Senare har 560-serien använts för "vanlig" linjetrafik i Upplands Väsby och Järfälla kommuner.
563
Den första linjen med detta linjenummer ingick i Flygbuss-systemet på 1960-talet. Linjen hade minst fem varianter ( 563 A , 563 B, 563 C , 563 D och 563 E). Samtliga var personaltransportslinjer för anställda på Arlanda flygplats.
Senare har 563 använts för en lokal busslinje i Järfälla kommun (Viksjö).
Den linjen har sen bytt nummer till 551.
4(630)
Var ett internt linjenummer för båtbusstrafiken Stockholm (Humlegården) - Norrtälje (Kapellskär). Den trafikerades i anslutning till Finlandsbåtarnas ankomst- och avgångstider. Fyran och parentesen omkring 630 markerade att det egentligen var att betrakta som specialtrafik som borde körts på turisttrafiktillstånd.
730
Första linjen med detta linjenummer gick mellan Södertälje och Nykvarn (vissa turer till Mariefred). Under senare hälften av 1960-talet och 1970/71 gick endast en dubbeltur onsdagar och lördagar till / från Mariefred. Linjen nummerändrades senare till 780.
Linjenumret 730 användes i början på 2000-talet för specialbusslinje i Rönninge-trakten
732
När busstrafiken i Ösmo – Nynäshamnsregionen skulle införlivas med SL konstaterades att denna busslinje bara hade 10 avgångar/vecka. De flesta avgångarna var också separata linjevarianter. Bara tre varianter hade två avgångar/vecka. Enkelt uttryckt trafikförsörjde linjen området Nynäshamn - väg 73 - Ösmo stn - Spångbro – Grödby – Väfsla – Lisö.
4(880)
Var ett internt linjenummer för båtbusstrafiken Stockholm (Klarabergsviadukten) - Nynäshamn. Trafikerades med tre turer i vardera riktningen per dygn i anslutning till respektive från Gotlandsbåtarna. Fyran och parentesen omkring 880 markerade att det egentligen var att betrakta som specialtrafik som borde körts på turisttrafiktillstånd.